Publicerade berättelser

179

Sortera

Annika

Ljungskile

27 april 2020

Annika, 54 år

Vem hade kunnat tro att jag skulle vara med och skriva historia för bara något år sedan. En helt upp och nedvänd värld då inget är sig likt. Vi lever i en värld där viruset covid-19 har tagit järngrepp om hela världen. Folkhälsomyndigheten håller presskonferens varje dag och vi uppmanas att arbeta hemifrån, inte vidröra ansiktet med händerna, hålla avstånd till varandra, tvätta händerna ofta med tvål och vatten, undvika folksamlingar och inte resa. Det är ibland svårt att förstå för människor och alla följer inte rekommendationerna.

Det är en hemsk sjukdom som ofta kräver intensivvård och varar i flera veckor. Så visst är jag rädd för att bli smittad och jag går inte ut mer än nödvändigt och så fort jag kommer hem tar jag handsprit och tvättar händerna ofta med tvål och vatten. Sjukvårdspersonalen gör ett fantastiskt arbete och de sliter med livet som insats.

Jag har förmånen att kunna arbete hemifrån och har gjort så i en månad. Det fungerar bra och jag slipper att pendla tre timmar per dag, som jag får göra i vanliga fall. Så det är lite lyxigt att kunna sitta på balkongen och äta frukost och lunch i solskenet.

Arbetslösheten har skjutit i höjden, permitteringar och konkurser likaså. Restauranger läggs ner, Liseberg öppnar inte, studentfirande ställs in. Ja det är mycket som är annorlunda i år. Till och med våren känns annorlunda.

Jag lever och bor tillsammans med min man och vi tar en dag i taget. Jag försöker ta fram något positivt varje dag och uppskattar det lilla. Njuter av våren, solskenet, grönskan och fågelkvitter. Det skulle ha varit en underbar tid om vi inte hade haft denna hemska pandemi som hänger över oss.

Tillsammans kommer vi igenom detta också även om det kommer att ta tid.

171 av 179